Gödsel

Gödsel från bland annat häst eller ko ska spridas under rätt säsong eller transporteras till godkänd mottagare. Miljöbalken reglerar hanteringen av gödsel som kan medföra förorening av mark, vatten och luft. Lagen gäller även spridning, lagring och utformning av rasthagar.

Spridningsregler för gödsel

Gödsel innehåller växtnäring och mullbildande ämnen och bör återföras till åkern för att uppnå ett naturligt kretslopp. Spridning av gödsel bör ske vid en tidpunkt som gör att så mycket som möjligt av växtnäringen tas upp av grödan. Detta då urlakning och ytavrinning av växtnäringsämnen annars kan bli till ett stort problem, speciellt om stallgödsel sprids på vintern.

Gödsel får inte spridas så att den hamnar utanför åker. För att minska problem med till exempel störande lukt för närboende bör du undvika att sprida stallgödsel och andra organiska gödselmedel före eller under helger. För att begränsa läckaget av växtnäringsämnen finns bestämmelser om spridningsförbud.

Gödsel får inte spridas:

  • Under tiden 1 november till 28 februari
  • På vattenmättad, översvämmad, snötäckt eller frusen mark
  • Närmare än två meter från kant som gränsar till vattendrag/sjö
  • Där marken slutning överskrider 10 % och gränsar till vattendrag/sjö

Om spridning ska ske på andra tider än under mars-juli bör du kontakta kommunen. Under tiden 1 augusti till 31 oktober är spridning bara tillåten i växande gröda eller inför höstsådd. Spridning i fånggröda är inte tillåten.

Fasta gödselslag får spridas i både växande gröda (som inte är fånggröda) och på obevuxen mark under 1 oktober till 31 oktober om det brukas ned inom 12 timmar. Fasgödsel från fjäderfän får dock inte spridas på obevuxen mark under samma tid.

I enskilda fall får tillsynsmyndigheten medge undantag från vissa av spridningsreglerna om omständigheter uppstår som verksamhetsutövaren varken kunnat eller borde ha förutsett och inte heller kunnat påverka. 

Lagring av gödsel

Lagringsutrymmet för gödsel ska vara utformat så att avrinning eller läckage till omgivningen inte sker. Gödsel kan lagras på gödselplatta, i container, på kärra eller liknande. Det är även bra att tänka på var lagringsutrymmet är placerat så att intilliggande fastigheter inte störs av till exempel lukt eller flugor.

Gödselplattor​

Gödselplattor ska enligt miljöbalken vara så pass stora att de klarar av att lagra gödsel som produceras under 6-10 månader. I Värmdö kommun krävs 8 månaders lagringskapacitet för hästgödsel om det finns 10 eller fler hästar på gården. En prövning av behov och gödselplattans storlek ska enligt miljöbalken ske i varje enskilt fall. Vid brister brukar i regel krav ställas på att utbyggnad sker inom ett år.

Lagring i container

Sker lagring av gödsel i en container ska denna vara tät och tömmas när den är full. Stallet ska ha uppgifter om var containern töms.

Tyvärr är det vanligt att containern töms på soptippen. Detta bör inte förekomma, eftersom gödsel som läggs på soptippen kan bidra till försurning och övergödning av våra skärgårdsvatten. Dessutom är det ett onödigt slöseri med växtnärings- och mullråämnen, de behövs för att upprätthålla markens bördighet.

Glas och annat skräp hör inte hemma i gödseln och ska aldrig kastas i en gödselcontainer. Källsortering av avfall gäller även här.

Kompostering av gödsel

Kompostering är ofta nödvändig för att kunna sprida gödseln när man använder halm eller papper som strö. Komposteringen bör ske på gödselplattan vid stallet.

Ett alternativ som kräver mer försiktighetsåtgärder är att lagra gödseln ute på det fält där gödseln ska spridas. För att kunna lägga en gödselhög (stuka) ute i fält får gödseln ha en vattenhalt på högst 75 procent. Oavsett vilket sätt som används för kompostering så ska gödseln först lagras i åtta månader på gödselplatta.

Riktlinjer för tillfällig lagring av gödsel i fält

Tillfällig lagring av gödsel eller andra organiska gödselmedel i stuka i fält bör endast ske av gödsel som kan staplas till minst en meters höjd. Lagringsplatsen ska vara på den åkermark som gödseln ska spridas på. Lagringstiden bör alltid hållas så kort som möjligt och spridning bör ske inom en månad. Ta hänsyn till följande:

  • Marken bör vara plan och inte luta mot vattendrag, brunn eller vattenförande dike. Helst ska jordarten vara lera eller annan tät jordart.
  • Lagring bör inte ske närmare vattentäkt än 50 meter.
  • Lagring i stukan ska inte göras av större mängder än grödans växtnäringsbehov på fältet.
  • Hästgödseln bör spridas inom två år efter stukans uppläggning.
  • Före uppläggning av stukan bör anmälan ske till bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden för att placeringen av stukan ska bli så bra som möjligt.
  • Lagringsplatsen ska flyttas inom fältet vid återkommande lagring på samma skifte.

Gödselkontrakt

På hästgårdar med åkermark för egen produktion är det förhållandevis lätt att få ett naturligt kretslopp, genom att gödseln från hästarna återförs till den mark som producerar hö och havre. Om man köper in ytterligare foder från någon granne så ska motsvarande mängd näringsämnen i hästgödsel transporteras tillbaka till grannen. Då är det bra att upprätta ett kontrakt.

För hästhållare som inte har egen åkermark finns ändå goda möjligheter att sluta kretsloppet. En bra lösning är att lantbrukaren som säljer foder och halm till hästägaren återtar stallgödseln. Vid inköp av foder bör ett kontrakt skrivas mellan lantbrukare och köpare om återtagande av stallgödseln. Köparen har då möjlighet att ställa krav på fodrets kvalitet och lantbrukaren får tillbaka gödsel som kommer från hans eget foder.

Mottagare och lämnare av stallgödsel

Både mottagare och lämnare bör dokumentera mottagande och bortlämnade. Följande ska antecknas: djurslag, antal djur gödseln kommer ifrån, mängd gödsel, datum för mottagande/bortlämnande samt till vem gödseln levereras/från vem gödseln kommer ifrån.

Senast publicerad: 2016-07-06